PEHR MALM D.Ä.

Pehr Malm d.ä.(Ottos farfar) var född 17.6.1768 i Jakobstad och fortsatte efter moderns död det Malmska handelshusets verksamhet inom handel och sjöfart. Han var rådman i staden och deltog som stadens representant i lantdagen i Borgå 1809. Han blev medlem i Finska hushållningssällskapet 1804. Efter att Pehr Malms första hustru Maria Christina Kindman (1767–1798) avlidit gifte han om sig med Brita Maria Roos (1780–1819) som var dotter till handelsmannen Anders Roos i Gamlakarleby. I första äktenskapet föddes en dotter och i det andra tre döttrar och sex söner. Två döttrar och en son dog tidigt. Sonen Peter var den som kom att föra Malmska handelshusets traditioner vidare. Sönerna Arvid och Axel Fredrik verkade båda inom skeppsnäringen. Arvid var verksam som handelsagent i Marseille och drunknade 1845 som understyrman på en resa till Hull. Axel Fredrik var skeppare och levde trots svår sjukdom till hög ålder. Båda förblev ogifta. Äldsta dottern Maria Christina var gift två gånger, men efterlämnade inga vuxna barn. Dottern Elisabet Carolina gifte sig med Herman Gabriel Höckert, som var bror till Peter Malms hustru. Sonen Alexander gifte sig med sin kusin Maria Bernhardina Roos. Han verkade som skeppare och handelsman och drunknade1868 på Ålands hav. Sonen Julius var också han skeppare och handelsman och gift inom släktnätverket, hustrun Charlotta Mathilda Mellberg var dotterdotter till Pehrs bror Kilian Malm. Pehr Malm d.ä. dog 2.1.1827 i Jakobstad.
Tre av sönerna var alltså utexaminerade sjökaptener medan en fjärde hade avlagt en styrmansexamen. Av de här fyra sönerna kom tre att med liten, måttlig eller god framgång ägna sig åt köpmanskap. Sonen Peter blev den mest inflytelserika av dem.
På samma sätt som sin far blev Pehr Malm en ansedd borgare i staden, från 1803 rådman och 1812 kommerseråd. När kejsar Alexander I år 1819 på sin resa i Finland besökte Jakobstad tog Pehr Malm emot honom i sitt representativa hus som han låtit uppföra vid Södra tullen (Västerlånggatan 73). Det berättas att kejsaren tyckte att utländska kakelugnar och möbler i mahogny var en lyx som inte passade en borgare, låt vara att han var framgångsrik. Sanningsvärdet i historien kan inte prövas, men den berättar på sitt sätt om att det Malmska hemmet var känt för att i lyx erbjuda någonting utöver det vanliga.
Pehr Malm dog 2.1.1827 och i den bouppteckning som gjordes efter hans död upptas bl.a. flera hundra böcker. Hade han ärvt läsintresset (och ev. böckerna?) av sin mor? Oscar Nikula har i sin historik om handelshuset Malm en förteckning över de böcker om fanns i biblioteket. I hemmet var man kulturellt intresserade och ägnade sig åt sång och musik förutom åt läsning.

Släktens nätverk och äktenskapsstrategier

Handelshusen var i första hand familjeföretag. För ett handelshus var släktförbindelserna mycket viktiga. De utgjorde ett nätverk som på många olika sätt kunde stöda den ekonomiska verksamheten. Finansieringen av handelshusens verksamhet sköttes inom familjekretsen under den tid då det inte fanns banker som kunde bevilja lån. I de österbottniska småstäderna var handelshusens ägare vanligen släkt med varandra genom olika äktenskapsarrangemang. Med hjälp av släktrelationerna kunde man effektivera anskaffandet av kapital och även utöva ett omfattande och nära samarbete. Handelshusens framtid kunde även tryggas genom att barnens äktenskap arrangerades. Men äktenskapens band knöts inte uteslutande med tanke på ekonomiska villkor. De blivande makarnas ömsesidiga dragning till varandra ansågs också vara en förutsättning för ett lyckligt äktenskap. Föräldrarna såg gärna att barnen gifte sig inom handelshusens nätverk och på detta sätt blev både familjerna och tillgångarna samlade. Genom att familjerna hade ett tätt umgänge och ibland tog hand om varandras barn var det ganska naturligt att den blivande äktenskapspartnern hittades inom de ”rätta” kretsarna. Det förekom också att en kvinna som blivit änka gifte om sig med någon av den äkta mannens bröder. Då handelshusens döttrar eller änkor gifte sig var det vanligen med söner eller änklingar med liknande bakgrund.
Undantag fanns dock. Som ett exempel på trilskande döttrar kan nämnas att när änklingen Pehr Malm d.ä. var på friarstråt i Gamlakarleby för att söka sig en ny hustru från släkten Roos fick han blankt nej av dottern Margareta. Hon gifte sig i stället mot faderns vilja med diktaren Franz Mikael Franzén, med rötter i handelssläkten Franzén i Uleåborg, och som senare blev biskop i Härnösand. I stället fick den yngre systern Brita Maria ”offra sig” då hon gifte sig med Malm. Fader Roos ordnade dock dubbelbröllop för döttrarna
De österbottniska städernas handelshus hade alltså nära kontakter sinsemellan vilket inte alltid var till fördel. Om ett handelshus fick ekonomiska svårigheter så kunde detta drabba även de andra nära allierade familjerna som gått i borgen för varandra.
En närmare blick på släkten Malms äktenskapsstrategier visar, med början från stamfadern Niklas Malm, att det vanliga var att sönerna gifte sig med döttrar från handels- eller skepparsläkter och att döttrarna valde sina makar inom samma krets. I något fall kunde den äkta mannen komma ”utifrån” som t.ex. Adolf Lindskog, som var sjöman och kom till Jakobstad där han snabbt blev skeppare och senare borgare och handelsman. Han gifte sig 1781 med Niklas Malms dotter Anna Katarina.